söndag 26 juni 2011

tisdag 21 juni 2011

När det kommer till flugor

Finns det något mer irriterande!? "En död fluga är en bra fluga!" Kanske inte så förvånande så finns det till och med en facebookgrupp samma slagord. Uppenbarligen är jag inte ensam om att bli störd av dessa små flygande svarta varelser. Jag menar, vad är dom bra för? Skapade gud flugorna för att de skulle bli uppätna, eller om de har tur, ihjälslagna av sammanbitna personer med flugsmälla?

Eller är det evolutionens fel att arten de facto massförökar sig snabbt så att de fortsättningsvis ska kunna finnas i stor mängd och därigenom föda sina predatorer? Är det så att flugorna kort och gott föds för att offras likt en kamikazepilots heroiska självuppoffrande osjälviska gärning till nytta för tron på en bättre värld?

Kan vi inte bara föda de flugätande organismerna med något annat som inte sätter sig i ansiktet eller surrar till förbannelse då man ska sova på natten? Sen så har jag alltid undrat varför flugorna envisas med att studsa mot tak, fönster och framförallt lampor? Vad får de ut av det liksom? En lampa kan väl ge dom lite värme men hallå!? Det är ju inte direkt något produktivt beteende?!

Näe, flugor har ja inte mycket till övers för. De får gärna försvinna från denna planet. Nu ska ja gå ut och sätta upp fågelholkar på vart och vartannat träd ser!

/M

Många mil blir det

Sen ja lämna in mitt exjobb till examinator förra torsdagen så har ja gått och skjutit på att fixa till en presentation, tänkt att: det går fort, det fixar ja senare. Ja har spanat in bilar istället. Mycket roligare! Faktum är att ja har jagat bil ett tag nu. Synat marknaden, jämfört modeller, räknat på skatter för bensin respektive dieselmotorer. Men trots detta har ja knappast blivit så mycket klokare för det. Möjligtvis ännu mer förvirrad.

Alltså, att köpa bil, vilken djungel!! Ja tror det bästa är att blunda och peka på något och sen hosta upp pengarna och hoppas på det bästa. Jag har velat fram och tillbaka mellan bilmärken och modeller men till slut så började ja snäva in på en linje. Saab. Så då var märket bestämt, och indirekt också modellen, 9-3. Men sen då!? Då ska man välja mellan årsmodeller, utrustning, rails, dragkrok, hur många mil, automat eller manuell låda, färg, kommer det med vinterdäck, är stora servicen med kamremsbyte gjord, ska det vara bensin eller diesel. Ja ni fattar. Det är inte lätt. Blunda och peka..

Men eftersom jag är som jag är och vill ha koll/kontroll så lämnar ja givetvis inte något sånt här till slumpen. Jag MÅSTE helt enkelt sätta mig in i det hela. Sammantaget så har jag lärt mig massor om Saab 9-3 den senaste veckan. Veckan innan lärde jag mig om bmw 320 av årsmodell 2001-2005. Något jag sedan släppte till förmån för en 9-3:a.

Tappade tråden lite nu. Så vart var vi nu? Exjobb och bil. Konflikt!

--> Lördagen spenderade jag i Göteborg där ja och Jonas åkte runt och kolla in bilar. Kalas och film på kvällen. Inget exjobbande. Söndagen är den tilltänkta exjobbsdagen!

--> Söndag. Skriver lite. Kommer ingen vart. Ena sekunden exjobb. Andra sekunden bil.Eftermiddag: Hittar en annons. Exalterad! Verkar bra. Ringer. Uddevalla. Åker dit. Blir övertygad. Hemfärd. Fika hos syster. Sen kväll. Presentationen oklar. Jag = trött som ett lik. Vaken länge. 02.00. Fortfarande oklar. Sover lite. 06.40. Vid Färdigställ presentation. Hoppar frullen. Nästan klar. 8.00. I bilen. Mot Alnarp. Nonstop. Hoppar lunch. Förberedelser. Presenterar. Handledarmöte. Multitaskar en bilförsäkring. Hemfärd. 35mil enkel. 19.00. hemma. Mat. Tårta. Uddevalla. Köpa bil. Hemfärd. Trött. Sängen. Sömn. Nöjd!

fredag 17 juni 2011

Kurortsloppet och en dålig känsla

Har haft en "dålig känsla" hela veckan. Inte känt mig på G. Inget GO! Det är på sitt sätt lite frustrerande. Jag har inte haft motivation nog att träna vilket jag inte heller gjort på grund av detta.

Idag var dagen för den första upplagan av Kurortsloppet i Falköping. Kul med lokala arrangemang tycker jag och därför ville jag ställa upp. Men det var ruskigt nära att det inte blev något för mig, sov en stund på eftermiddagen. En alldeles för lång gubbkvart och jag vaknade med ett ryck strax efter 18.00. Sista tid för efteranmälan var 19.00 så jag var tvungen att snabbt ta ett beslut. Den sena lunchen kändes i magen och kroppen riktigt skakade. Förstår inte varför. Men jag tänkte okej. Det blir nog bättre så jag packade ihop mina saker och rullade in till stan. Hela tiden tvivlande. Såhär dålig har jag nog aldrig känt mig (förutom bakfyllor och dyligt).

Träffade lite orienterare och skidåkare under tiden ja inväntade starten som var vid 21.00. Lång väntan men det var trevligt att tjöta lite!

Joggar lite strax innan start, pulen är hög, riktigt hög för graden av ansträngning och jag blir lite fundersam på vad det är med mig. Starten går. Jag går ut hårt och ligger med täten första kilometern men sen går några förbi. Ja håller 5:e plats under första varvet av 2. Strax efter varvningen passerar en till som sakta utökar avståndet. Jag hade inte en chans att hänga på. Jag blir ensam under andra varvet och försöker hålla ihop det. Men det är tungt. Fick fantastisk på-hejjning vilket verkligen stärkte mig! Tusen tack till på-hejjarna!! Backarna tar ut sin rätt på denna riktigt kuperade bana och jag sliter. Känner att jag tappar hållning och löpsteget blir riktigt dåligt sista backen upp. Hör att det är någon bakom mig. Han har närmat sig dessutom de sista 2 kilometrarna. Men jag känner att jag har kontroll när backen är över och det är en slutraka på ca 150 meter. Jag trycker på en spurt in i mål. Killen bakom har inte en chans att gå förbi. Kändes bra. Det är kul att spurta!

Så jag håller min 6:e placering. Går in på 28:14 ungefär på 7km så det blir ungefär en snittid på 4.00 min/km vilket är bra på en sådan kuperad banan. Hade en riktigt hög snittpuls under loppet, 92% av max. Är det ett tecken på att jag är bra på att ta ut mig eller var kroppen inte som den skulle idag? Magen skvalpade runt och jag undrade hela tiden om jag skulle behöva spy någonstans. Ingen bra känsla. Men i mål kom ja och jag är ändå nöjd efter förutsättningarna. Bra snabbdistanspass var det i alla fall!

Så här fint var det:




Tack för visat intresse!

/M

Comeback!

Okej! Jag gör blogg-comeback! Känns rätt..

Inspirerad av vältaliga och underhållande tangentbordsfascister så tänker även jag fortsätta sprida ettor och nollor i cyberrymden! (snyggt ord förresten, star trekk någon?)

The Blog is alive! Once more!

Vad som bjuds på får vi se.. men det blir förmodligen högt och lågt likt tidigare!

/M